DDR nr 6, 2005
1. Affärsnyttan med
IP-telefoni
- Ring gratis inom allt
större företagskluster
- När blir företagskluster
sina egna operatörer?
- Bildtelefoni och mycket
annat kommer som bonus
2. Tävlingen i
humör-igenkänning avgjord
DDR nr 6/2005 – utgiven 13 sep 2005.
Nyhetsbrevet om Den Digitala Revolutionens (DDR:s) spännande följder. Utgivet
av Pär Ström.
* *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* *
- Vidarebefordra DDR via epost är tillåtet.
- Abonnera på DDR (gratis): Skicka ett tomt mail till ddr@atomerochbitar.se
- Avsluta abonnemang: Skicka ett tomt mail till ej-ddr@atomerochbitar.se
- Citat: Det är tillåtet att citera kortare stycken ur DDR om
källa och författare anges
-
DDR i en krönika? Eller liknande texter?
Tag kontakt.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * *
1. AFFÄRSNYTTAN MED IP-TELEFONI
Att ringa via internet – så kallad IP-telefoni – är
på väg att förändra telefonin i grunden. Alla känner numera till att man med
hjälp av exempelvis Skype – nu sålt för 31 miljarder – kan ringa gratis över
nätet till andra Skype-användare. I den här artikeln ska jag koncentrera mig på
företagsanvändning av IP-telefoni (som inte är riktigt samma sak som att ringa
via Skype m.fl.).

Bild: Med IP-telefoni används ibland en så kallad
softphone, alltså en virtuell telefon som visas på bildskärmen. Man klickar då
med musen på knapparna. Det går dock alldeles utmärkt att använda fristående
telefoner som ser ut precis som vanliga telefoner. På bilden ovan tillämpas
bildtelefoni med webcam.
IP-telefoni går ut
på att ljudet i mikrofonen digitaliseras och delas upp på många små ”paket”,
som sedan skickas över ett datanät som använder InternetProtokoll (IP). Detta
datanät kan vara företagets eget LAN, WLAN (trådlöst LAN) eller WAN (”wide area
network”, eller stor-LAN). Det kan också vara det öppna, publika internet.
Så länge
kommunikationen sker i datanät (utan att det traditionella telefonnätet
används) är samtalen gratis. Att upprätthålla näten kostnar naturligtvis
pengar, men i många fall finns de ändå på plats och telefoni tar ganska lite
bandbredd i anspråk jämfört med datakommunikation. Varje samtal utnyttjar en
bandbredd på mellan 20 och 80 kbit/sek, beroende på vilken ljudkvalitet som
önskas.
Det här innebär att
affärsnyttan med IP-telefoni blir särskilt stor om det finns flera kontor eller
liknande mellan vilka många telefonsamtal genomförs. Det interna ringandet blir
ju i praktiken helt gratis.
Det går även bra för samarbetande företag eller organisationer att koppla ihop
sina datanät, och sedan ringa gratis inom det ”kluster” som bildas. Exempelvis
har sju kommuner och ett energibolag i norra Sverige på så sätt skapat ett
IP-telefonikluster med gratis interntelefoni. Det handlar om Umeå,
Nordmalingen, Vindeln, Vännäs, Robertsfors, Vilhelmina och Umeå Energi.
En reflexion är
förstås att man undrar hur lång tid det tar innan fler kommuner ansluter sig.
Kanske alla landets bortåt 300 kommuner. Och sedan landstingen. Och sedan… Rent
principiellt finns inget hinder för hur stort ett kluster kan bli. Var går
gränsen för när kunderna blir sin egen teleoperatör?
Störst blir förstås
den ekonomiska vinsten om kontor eller företag i olika länder kopplar samman
sig. Det blir fortfarande gratis att ringa internt. Exempelvis har Exportrådet
kopplat samman alla sina 48 kontor i 40 länder med IP-telefoni. Det innebär
inte bara att man ringer gratis till varandra, utan även att Exportrådets
kunder kan nå vilket lands kontor som helst till kostnaden av ett samtal till
ett vanligt telefonnummer i Stockholm (alla länders kontor har sitt eget
svenska 08-nummer). Det innebär också att exempelvis Exportrådets kontor i
Tokyo kan ringa till vilket telefonnummer som helst i Paris till kostnaden av
ett franskt lokalsamtal.
Det
göteborgsbaserade företaget Wireless Car hade problem med höga
mobiltelefonräkningar för personal på resande fot i Kalifornien. IP-telefoni
infördes. Man vidarekopplade medarbetarnas mobiltelefoner till ett
telefonnummer i Göteborg (som var kopplat till företagets IP-nät), och lät
personalen i USA köpa lokala kontantkort till sina mobiltelefoner.
Slutresultatet blev att personalen på resa i Kalifornien kunde nås till
kostnaden av ett lokalt svenskt mobilsamtal, eftersom kommunikationen gick i
datanät mellan Göteborg och Los Angeles.
Ett företag måste
naturligtvis kunna ringa till kunder och andra som inte använder IP-telefoni.
Det är också möjligt. Då använder man vanligtvis en tjänst hos sin
teleoperatör, som då tillhandahåller en gateway mot det vanliga telenätet. För
samtal som kopplas på det viset betalar man förstås samtalstaxa till
operatören.
När ett företag
tillämpar IP-telefoni blir flexibiliteten stor. Exempelvis kan en telefon i
princip anslutas till ett internetuppkopplat datanät var som helst i världen,
och sedan användas med bibehållet telefonnummer och full växelfunktionalitet.
Det blir helt enkelt som om den aktuella medarbetaren satt på sitt vanliga
kontorsrum – trots att hon kanske sitter på en flygplats i Dubai och
kommunicerar via en hot spot (WLAN).
För några år sedan
var talkvaliteten i många fall dålig i IP-telefoni. Detta problem har i allt
väsentligt lösts. Om en professionell installation genomförs, och datanäten
uppfyller de tekniska krav som ställs, märks idag ingen skillnad i ljudkvalitet
mellan traditionell telefoni och IP-telefoni. Det är dock mycket viktigt att gå
igenom datanäten och kontrollera att de uppfyller kraven. Bandbredden är inte
det kritiska, utan det viktiga är att fördröjningar i switchar ligger på en låg
nivå (utrustningen har på senare år blivit bättre på denna punkt) och att
switchar kan prioritera telefonitrafik framför datatrafik.
Det senare kallas
”quality of service” (QoS), och är av avgörande betydelse för att IP-telefoni
ska fungera bra. På det öppna, publika internet saknas QoS, vilket är skälet
till att telefoni via exempelvis Skype inte har samma tillförlitlighet i
talkvalitet som en företagsinstallation av IP-telefoni (även om Skype numera
ofta fungerar utmärkt).
En mycket spännande
fördel med IP-telefoni är att gränserna mellan telefoni och datakomunikation
upplöses. Detta är ännu ett exempel på den så kallade konvergens som visar sig
på många områden i den digitala revolutionens släptåg. Några exempel på
fördelar som konvergensen ger IP-telefoni:
- Telefonin kan
knytas samman med affärssystemet, så att exempelvis lagersaldon kan visas i
telefonens display
- Inkommande samtal
kan hanteras på ett smart sätt, exempelvis så att vissa samtal prioriteras
eller kopplas till vissa medarbetare, om så önskas med koppling till
kundregistret.
- Röstmeddelanden i
telefonen kan levereras som epost med MP3-filer, som sedan exempelvis kan vidarebefordras
som vanliga email till andra personer om så önskas
- En webcam (kamera
på bildskärmen) kan kopplas in, och därigenom erhålls bildtelefoni (de dyraste
IP-telefonerna har stor bildskärm i färg med touchscreen)
- Integration med
exempelvis Outlook gör det möjligt att klicka på ett telefonnummer i
Outlook-registret för att initiera ett samtal till den personen
- Genom att klicka
på flera telefonnummer kan ett gruppsamtal automatisk initieras
- På en webbsajt
kan det finnas en länk att klicka på för att omedelbart initiera ett
IP-telefonsamtal till exempelvis en säljare eller supportperson.
- Sekvensiell
vidarekoppling kan programmeras in. Inkommande telefonsamtal kan exempelvis
kopplas vidare till nummer 1 efter tre signaler, till nummer 2 efter ytterligare
två signaler (om ingen svarar), och sedan till… (osv).
Detta är några av
IP-telefonins fördelar. Fler finns. En naturlig fråga är förstås om det inte
finns några nackdelar?
Nja, mitt intryck
är att om en professionell installation används finns få nackdelar. Många nöjda
användare intygar att det fungerar alldeles utmärkt. För samhället uppstår dock
vissa svårigheter med att härleda varifrån ett nödsamtal kommer, och det blir
(åtminstone på kort sikt) krångligare för polisen att avlyssna och övervaka
IP-samtal. På lite sikt kan dock säkerheten bli ett problem för IP-telefoni.
Man kan exempelvis befara att plågan med virus och spyware även kommer att
drabba telefonin, när den konvergerar med datatekniken. Kommer morgondagens
spyware kanske både att avlyssna våra telefonsamtal och skicka bilder från vår
webcam till den nyfikne?
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Nedgrävda
fartkameror skriver ut böter automatiskt

De nya
fartkamerorna är nedgrävda mellan
filerna - bara 4 mm sticker upp . De läser automatiskt av nummerplåtar, skickar
data via mobilnäten och automatiserar därmed bötesutskrivandet. Läs mer om
övervakningssamhället på www.stoppa-storebror.se
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
2. TÄVLINGEN I HUMÖR-IGENKÄNNING AVGJORD

Det finns programvaror som analyserar bilder och
drar slutsatser om vilket humör en människa är på. I förra numret av DDR
utlyste jag en tävling: Vem kan komma på den mest kreativa användningen av
humörigenkänning? Intresset har varit överväldigande, och många tävlingsbidrag
har kommit in. Här är bidragen (i några fall har jag tagit mig friheten att
korta ned):
- Kommer väl till pass när
bildtelefonen slår igenom på bred front. Nu kan man ju ställa in telefonen på
att bara ta emot från glada personer! Vilket lyft för det allmänna
samhällsklimatet om alla var tvugna att vara glada för att få något uträttat,
för att inte tala om hur det skulle påverka arbetsklimatet på call-centers.
- Besökare på nattklubbar skulle
verkligen behöva beslutsunderlag för att veta om det är värt besväret med allt
smörande, alla komplimanger, drinkköpandet osv? Eller om man bara kan köpa en
öl till sig själv och sätta sig i ett hörn och tjura.
- Mäta hur kul folk har på webbsajter, när de spelar tv-spel eller
ser en film
- Kolla vilket humör folk är på
när de stämplar in på jobbet. Kanske kan man skönja en svacka under någon
tidsperiod hos personalen. Detta skulle kunna vara en indikation på att något
är fel på företaget. Genast anlitas en organisationskonsult.
- Mackapären skulle säkert kunna
användas av försäkringskassan vid lämplighetsvärdering av de som försöker mygla
eller ej med sjukpeng.
- Porrbranschen skulle säkert
kunna lokcka till sig eller söka upp potentiella kunder genom en bild och sedan
en övervakningskamera som tolkar intresset från den tittande.
- Vi på banken kanske lär oss att
se huruvida någon använder ett stulet kort i bankomat eller ej.
- Skattemyndigheten kanske vill
att man deklarerar "live" på deras hemsida och tolkar ifyllnad vid
respektive ruta för att avgöra om det ifyllaren småler i mjugg åt systemet och
därmed ärven fuskar...
- I affären tolkas barnens
ansiktsuttryck för leksaker och godis som sedan personifieras och skickas hem
till föräldrarna.
- Kollektivtrafiken kan säkert
tolka beteende huruvida vederbörande har betalt eller ej.
- Försäkringsbolagen bevakar
varje steg och humörsvängning för att bedöma lämplighet som försäkringstagare.
- För patienter med t.ex. ryggont
kan en humöravläsare i samband med terapi vara en indikator pa att man rör sig
rätt - d.v.s inte spänner sig etc.
- Samma idé för mat-avhängiga. En
kamera framför kylskapet kan höja medvetenheten och stärka modet att säga nej.
- För arbetare på kärnkraftverk
och andra farliga arbetsplatser: En kontroll att personalen inte är
okoncentrerad under arbetet. I detta fall kan det ju inga i anställningavtalet
att denna metod kommer att användas - av säkerhetskäl.
- Då man
ringer hem till sambon och säger att man måste jobba över igen så kan
humörigenkänningen tala om ifall jag måste åka via blomsteraffären på vägen
hem. I riktigt allvarliga och upprepade fall länkas man till juveleraren
istället.
- När en manusförfattare skriver
ett filmmanus idag så vill han eller hon att materialet ska ha en given effekt
på pubilken, skapa vissa känslor. Regissören förverkligar detta, och antingen
har filmen avsedd effekt på människors känslor, eller så har den inte det.
Humörigenkänning skulle kunna användas på en provgrupp, som får se olika
alternativa handlingar, för att effektivisera avläsningarna av reaktionerna.
Bästa reaktion styr vilken handling som väljs.
-
Bilens dator läser ditt humör och begränsar effekten i 5 minuter när du blivit
arg. Minskar risken för aggressiv körning vilket är säkrare och bättre för
miljön.
- Bilens dator läser ditt
humör/sinnestillstånd och leverom innan du somnar. Vanlig olycksorsak hindras.
- Mannen i hemmet läser fruns
sinnestillstånd via hennes webkamera för att veta om hon är på DET humöret.
Blir roligare helt enkelt.
- Psykologen pejlar in patienten
redan i väntrummet. Patienten kan då mötas på ”rätt” våglängd direkt och
behandlingen blir effektivare.
- Säljaren läser av kunden med
handdatorn i en tuff förhandling för att se om han är nöjd eller spänd. Ger
säkrare avslut och mer marginaler.
- Sjukvården identifierar rädda
patienter som behöver mentalt stöd snabbt innan rädsla övergår i panik och
förvärrar allmäntillståndet. Ökar överlevnad och minskar lidande.
- En
annan mindre etisk tillämpning vore om spammare skulle starta mottagarens
webkamera och läsa av reaktionen. Förgrymmade mottagare får inte mer remklam
medan intresserade är mottagare för uppföljande mail. Nackdelen vore att man
skulle behäva sitta och se arg ut varje gång man fick mail för att slippa
framöver.
-
Förutse behov av användarsupport. (humöret växlar
i allra högsta grad efter hur bra det går att utföra våra uppgifter på datorn)
- Sätta
in marknadsföringsåtgärder baserat på humör (köplusten är förmodligen större
när vi är på gott humör).
- Läsa
av betraktarens inställning till en publik annons.
-
Förutse bråk på pubar och liknande redan innan det inträffar
- Kundens
humör avläses när han går in i en lokal som bank, varuhus eller kundmottagning.
Datorsystemet väljer ut rätt kundmottagare, dvs som är specialiserad på att
hantera exempelvis en arg kund eller en nervös kund. Gäller det en bank så kan
kanske en rånare identifieras (nervös, spänd) redan innan rånet. Datorsystemet
sätter sedan samman ett erbjudande till kunden som är anpassat till humöret. En
orolig kund kan exempelvis få ett erbjudande om en försäkring och en irriterad
kund får en present.
- Testa sitt eget tillstånd.
Tänkt dig att i hemmet, på arbetet, i butiken etc.kunna sticka fram
ansiktet och få reda på vilket humör man är på. Är du ledsen eller rentav arg,
får du skäl att korrigera dig och göra något åt sitationen. Är du glad blir du
förmodligen ännu gladare.
- Humörigenkänning kan användas
för att hitta det ultimata tillfället för att påverka ett affärsavslut/beslut
- Den eller de personer som har ansvar för olika typer av
transport, t.ex. fordonsförare, tågförare, piloter, fartygskaptener/styrmän
eller personer som själva har till uppgift att via dataskärmar övervaka, borde
känna sig tryggare med ett tillförlitligt övervakningssystem där de
kontinuerligt övervakas av en igenkänningskamera som registrerar inte bara
humöret utan även läser av alla symptom på trötthet, ouppmärksamhet, bristande
koncentration, ovidkommande aktiviteter och andra avvikande beteenden som kan
äventyra personens förmåga att på ett säkert sätt utföra sina arbetsuppgifter.
- Test av politiska budskap, till
innehåll och sedan till framförande
-
Med dold kamera, test av bruksanvisningar, användargränssnitt etc
-
I vinkling av TV-reportage där reportern får reda på (via dold
hörapparat) när den intervjuade börjar bli så provocerad att ett utbrott kan
lockas fram
-
I förhör hos polisen och i domstol
-
I olika slags vård, inklusive mentaldito
- Skulle passa utmärkt vid dating, jobbsökning och försäljning
- Texten
i ett email kan anpassas till mottagarens humör. Är man glad blir typsnittet
lite spralligare, ilska ger ett spretigt typsnitt osv osv.
Att
välja en vinnare bland alla dessa kreativa förslag inom vitt skilda tillämpningsområden
har naturligtvis varit mycket svårt. Till slut fastnade jag i alla fall för
idén om en kamera med humörigenkänning i bilar, som vid tecken på ilska hos
föraren begränsar motoreffekten under de närmaste fem minuterna. Allt för att
minska aggressiv körning och därmed risken för en olycka.
Gratulerar till vinsten, Jonas Westerlund i Bergeforsen! Priset kommer med posten.
* * * * * * * * * * * * * * * * * *
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Föreläsning om tänkande ögon på er kundträff?
På din kundträff eller kick-off?
Jag ordnar föredrag och seminarier som ger idéer och framtidstro på bland annat
dessa teman:
- Uppkopplade hundralappar! (mikrochips i allt, smarta föremål,
allting uppkopplat)
-
Biometri (olika teknologier, fördelar och
nackdelar, pilotprojekt…)
-
Tänkande ögon (smarta kameror förutser
brott, avläser humör, tolkar kunder…)
-
RFID/smarta etiketter (trådlösa mikrochips
för varudistribution och mycket annat)
- Marknadsföring och försäljning i den digitala tidsåldern, inkl nya
affärsmodeller
-
Storebror ser dig (digital övervakning,
elektroniska fotspår, snokarsamhället)
- Det digitala industrispionaget (spionprogramvaror, bakdörrar,
avlyssningssystem...)
-
Morgondagens butik (RFID, smarta hyllor,
automatkassor, nya betalsystem ...)
-
Smarta förpackningar & smart papper (inkl.
elektronik som trycks i tryckpress)
-
Den digitala revolutionen (konsekvenser för
samhälle, näringsliv och livsstil)
-
Mobila tjänster (plånbokstelefoner,
konvergerande apparater, ändrad livsstil)
-
Säkerhet (virus, maskar, spyware, phishing,
skyddsmedel)
-
IT-etik (hur bevaras personlig integritet
och värdighet i IT-åldern?)
- År 2015 – en vision (hur kan vardagen se ut 2015 ur ett IT-perspektiv)
Diskutera detta med andra? Gå med i min epost-baserade
diskussionslista Stromlist (gratis). Det görs snabbt, utan några frågor, på www.atomerochbitar.se/stromlist.
Arkiv med tidigare DDR finns på adressen www.atomerochbitar.se/nyhetsddr.html
DDR som krönika? Hör av dig om du är intresserad av att använda DDR, eller liknande material, i en tidning eller tidskrift.

Pär Ström
Civilingenjör, IT-strateg och talare
Atomer och bitar AB
www.atomerochbitar.se
par@atomerochbitar.se
Tel 0709-699 411
AVSLUTA abonnemang på DDR: Skicka ett tomt mail
till ej-ddr@atomerochbitar.se (måste göras från den epost-adress med vilken du är
abonnent). Vid ev problem, kontakta par@atomerochbitar.se.