Tre artiklar:

1. Kameror förutser din McDonalds-beställning
2. Betala maten med fingeravtryck på Co-op
3. Boka biobiljetten i bankomaten

 

 

DDR nr 5/2004 - utgiven 26 aug 2004. Nyhetsbrevet om Den Digitala Revolutionens (DDR:s) spännande följder. Skickas till dem som begärt abonnemang. Av Pär Ström.
 
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
- Vidarebefordra DDR via epost är tillåtet.
- Abonnera på DDR (gratis): Skicka ett tomt mail till
ddr@atomerochbitar.se
- Avsluta abonnemang: Skicka ett tomt mail till ej-ddr@atomerochbitar.se 
- Citat: Det är tillåtet att citera kortare stycken ur DDR om källa och författare anges
- Reproducera i tryck eller på webben? Kontakta undertecknad för pris.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * 

 

 

1. KAMEROR FÖRUTSER DIN McDONALDS-BESTÄLLNING

 

- Jag vill ha en Big Mac-meny med en stor Cola, tack!
- Ja, vi såg det på dig när du parkerade så din bricka är redan klar!

 

Riktigt så långt kommer vi nog aldrig i hamburgerspåkonst, men kanske ganska nära ändå. McDonalds i USA provar ett system som använder kameror för att studera vilka slags kunder som närmar sig och sedan förutsäga vad de kommer att beställa.

 

Kamerorna monteras på taket eller väggen utanför restaurangen, och "ser" både bilar och fotgängare. De annalkande kunderna indelas av programvaran i kategorier: vuxen, barn, småbil, minivan, och så vidare. Sedan används historisk statistik för att förutsäga vad som kommer att beställas. "Familj med två vuxna och två barn, typiskt fall av en Big Mac-meny, en McFeast-meny och två Happy meal", kan systemet exempelvis "tänka".  Förutsägelserna resulterar i tillagningsinstruktioner för personalen. Syftet är kortade väntetider och minskad kassation.

 

Spåsystemet, som idag provas på åtta McDonalds-restauranger i delstaterna Pennsylvania och Ohio, levereras av det amerikanska företaget HyperActive Technologies. En av dess grundare hävdar att systemet kan minska kundernas väntetid med upp till en tredjedel, samtidigt som mindre mat behöver kastas. Företaget hävdar också att varje sex sekunder i minskad väntetid ger en genomsnittlig snabbmatrestaurang en intäktsökning på 1 procent.

 

Dessutom har personalens "gapande och skrikande" minskat sedan spåsystemet infördes, säger en chef vid McDonalds i Chippewa i Pennsylvania. Kan vi hoppas på att i framtiden också begåvas med en minskning av frasen "Big Mac är slut, kan du vänta en och en halv minut?" (för vi vet ju alla att de där 1,5 minuterna lätt blir 5 minuter).

 

Ur ett affärsmässigt perspektiv, vad är detta ett exempel på? Jo, hur IT kan öka både lönsamhet och kundtillfredsställelse genom att samla in mera information och därigenom erbjuda bättre beslutsunderlag.

 

 

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Spännande presentation på er konferens?
Jag håller föreläsningar och seminarier som ger idéer och förändringskraft. Tag kontakt (se längst ned) för mera info. Bland ämnena:
- Uppkopplade hundralappar! (Mikrochips i allt, smarta föremål)
- RFID/smarta etiketter (trådlösa mikrochip för varudistribution och mycket annat)
- Morgondagens butik (smarta hyllor, automatkassor, trådlösa kundkort, nya betalsystem ...)
- Storebror ser dig (dig. övervakning, elektroniska fotspår, snokarsamhället)
- Det digitala industrispionaget (spionprogramvaror, bakdörrar, avlyssningssystem...)
- Smarta förpackningar & smart papper (inkl. elektronik som trycks i tryckpress)
- Marknadsföring och försäljning i den digitala tidsåldern
- Säkerhet (biometri, ansiktsigenkänning, kontrollerande programvaror m.m.)
- IT-utvecklingens konsekvenser  (för samhälle, näringsliv och livsstil)
- IT-etik (krav på IT-användning/system för att den inte ska vara oetisk)
- Nya, innovativa, mobila tjänster
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

 


2. BETALA MATEN MED FINGERAVTRYCK PÅ CO-OP

 

Den engelska butikskedjan Co-op kommer vid tre av sina butiker snart att börja testa betalning med fingeravtryck. Kunderna behöver inte ha med sig något - inga pengar, inga kontokort, ingen legitimation. Det räcker med pekfingret, som de trycker mot avläsaren vid kassan (köpesumman kommer upp på nästa månads kontokortsräkning).

 

Allt bygger förstås på att kunderna först, en gång för alla, registrerar sig i systemet. Det sker genom att kunden i en terminal drar det kontokort som han eller hon vill använda, och sedan trycker sitt finger mot en biometrisk avläsare för inscanning av fingeravtrycket.

 

Bild: En kund betalar med fingeravtryck i en Pay By Touch-terminal

 

 

Systemet heter Pay By Touch och levereras av det amerikanska företaget med samma namn, som i USA redan har ett antal installationer. Bland annat används Pay By Touch på McDonalds i staden Fresno och på West Seattle Thriftway Supermarket i Washington.

 

Att begära fingeravtryck är en smula kontroversiellt på grund av de associationer som uppstår till kriminalvård. Pay By Touch bemöter detta med att man inte lagrar människors kompletta fingeravtryck utan bara ett antal parametrar inlästa från fingeravtrycken. Därmed är det en sifferserie som lagras, inte en bild. Faktum kvarstår dock att betalning med fingeravtryck identifierar kunden, och därmed bidrar till den allmänna ökningen av de "elektroniska fotspår" som vi lämnar efter oss i vardagen. Fotspåren underlättar eventuella kontroller, och hotar på sikt att göra anonymiteten utrotningshotad.

 

En annan leverantör av system för betalning med fingeravtryck är det likaledes amerikanska företaget Biometric Access Corp. Deras system heter Secure Touch n' Pay, och används bland annat av ca 10.000 kunder i tre av butikskedjan Krogers butiker i Texas.

 

Ur ett affärsmässigt perspektiv är ovanstående ett exempel på hur IT både kan effektivisera för företag genom att snabba upp kritiska affärsprocesser och förenkla och spara tid för kunderna.

 

 

3. BOKA BIOBILJETTEN I BANKOMATEN

 

Varför ska bankomaterna bara användas för att ta ut pengar? Det har jag länge undrat, mot bakgrund av att bankomatnätet utgör en värdefull brygga mellan den digitala världen och människors vardag på gator och torg.

 

Nu börjar det hända saker. Flera tillverkare av bankomater och andra bankmaskiner har lanserat en ny generation apparater med avsevärt större processorkraft, operativsystemet Windows, snabbare nätverksuppkoppling och internets kommunikationsprotokoll. Därmed kan de användas som generella multimediakiosker - om bankerna så vill. I princip kan de programmeras att göra allt som går att göra på en vanlig PC med internetanslutning.

 

Exempelvis har det amerikanska företaget NCR lanserat en bankomat i vilken kunderna kan boka biobiljetter, beställa blommor och köpa samtalsminuter hos teleoperatörer. Dessutom kommer bild och budskap på skärmen att anpassas för varje kund. Inom NCR sker utvecklingen i Australien, där också banker redan börjat införa de nya terminalerna. Andra amerikanska bankomatstillverkare som går denna väg är Diebold och Triton.

 

Detta är naturligtvis bara en början. En parallell: I Japan finns redan runt 1.000 exemplar utplacerade av den nya generationens Coca-Cola-automater, kallad C-Mode. Dessa är utrustade med bland anant högtalare, skrivare, scanner, tangentbord, stor färgskärm, samt naturligtvis trådlös uppkoppling via mobiltelefonnätet. Bland annat kan kunderna skriva ut rabattkuponger som gäller på näraliggande restauranger, se trailers för nya filmer och prova nya dataspel.

 

Ovanstående exempel tömmer naturligtvis inte ut möjligheterna. Både läskautomaterna och bankomaterna skulle exempelvis kunna skriva ut tågbiljetter och parkeringsbiljetter, bli enarmade banditer, voteringsmaskiner (för eventuell elektronisk röstning i politiska val), nyhetsförmedlare och mycket mer.

 

Det är intressant att notera att Coca-Cola, via sina läskautoamter, och bankerna, via sina bankomatnät, kan komma att bli konkurrenter på marknaden för publika multimediakiosker. Ur ett affärsmässigt perspektiv är det ett exempel på att den digitala revolutionen bryter ned traditionella branschbarriärer, och öppnar helt nya affärsmöjligheter. Det är förvisso långtifrån självklart att det är strategiskt rätt för banker eller varuautomatsföretag att diversifiera in i biljettverksamhet eller annat som är artfrämmande för kärnverksamheten - men nog är det en intressant möjlighet att åtminstone studera?

 

 


Reproducera någon av dessa artiklar i tryck eller på webben? Hör av dig för pris.
 
Diskutera detta med andra? Gå med i min epost-baserade diskussionslista Stromlist (gratis). Det görs snabbt, utan några frågor, på www.atomerochbitar.se/stromlist.
 
Arkiv med tidigare DDR finns på adressen www.atomerochbitar.se/nyhetsddr.html

 

Krönika? Hör av dig om du är intresserad av en krönika för en publikation.
 

 

Hälsningar
 
Pär Ström
Strategikonsult och föreläsare
Atomer och bitar AB
www.atomerochbitar.se
par@atomerochbitar.se
Tel 0709-699 411
 
AVSLUTA abonnemang på DDR: Skicka ett tomt mail till ej-ddr@atomerochbitar.se (måste göras från den epost-adress med vilken du är abonnent).