DDR nr 4, 2005

1. Med ansiktet som nyckel

2. Biltjuvar högg av ägarens finger

3. Teleoperatörer sprider SMS-rykten för att skapa trafik i näten?


DDR nr 4/2005 – utgiven 26 april 2005. Nyhetsbrevet om Den Digitala Revolutionens (DDR:s) spännande följder. Utgivet av Pär Ström.

 

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
- Vidarebefordra DDR via epost är tillåtet.
- Abonnera på DDR (gratis): Skicka ett tomt mail till ddr@atomerochbitar.se
- Avsluta abonnemang: Skicka ett tomt mail till ej-ddr@atomerochbitar.se 
- Citat: Det är tillåtet att citera kortare stycken ur DDR om källa och författare anges

- DDR i en krönika? Är du intresserad av DDR som krönika i en publikation? Tag kontakt.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

 

1. MED ANSIKTET SOM NYCKEL

 

 

Biometri blir ett allt hetare teknikområde. Mest ”spännande” är kanske ansiktsigenkänning. Gamla Svedala har hittills inte begåvats med denna science fiction-mättade teknologi, men i England blir intresset allt större. Där tror många att det är en tidsfråga innan det blir rutin med digital ansiktsigenkänning i bankomaten, vid inpassering på arbetsplatser och i många andra situationer.

 

Tvådimensionell ansiktsigenkänning har funnits kommersiellt tillgänglig i flera år, och har installerats i bland annat England och USA. Användningen har dock varit tämligen begränsad, och rapporterna om barnsjukdomar har varit många. En ledande leverantör på området är Identix (www.identix.com), vars produkt FaceIt bland annat används på vissa gator i London-regionen.

 

Den klassiska formen av ansiktsigenkänning bygger på mätningar av avstånden mellan olika kroppsdelar i ansiktet, såsom näsa, ögon och mun, gjorda på en tvådimensionell bild. Om tillräckligt stora likheter mellan aktuell bild och jämförelsebild konstateras så meddelar programvaran träff. Känsligheten kan naturligtvis ställas in.

 

Den tekniska utvecklingen har dock gått vidare, och kompletterande teknologier som sägs öka tillförlitligheten väsentligt har dykt upp. Exempelvis har FaceIt nu kompletterats med hudanalys. Ännu mera spännande är dock lanseringen av tredimensionell ansiktsigenkänning.

 

En sådan produkt har släppts av ett brittiskt företag kallat Aurora (www.auroraserv.co.uk). När ett ansikte ska kontrolleras sänder systemet i snabb följd ut 16 ljuspulser av nära-infrarött ljus, och tar för varje puls en bild. Dessa slås samman till en genomsnittlig bild, som efter datorbearbetning ger en tredimensionell modell av ansiktet. Det blir alltså en slags digital variant av en lermask (se nedan). Hela processen tar ett par sekunder.

 

Bild:  Auroras system ger en tredimensionell ”lermask” av ett ansikte.

 

 

Bild:  Så här ser Auroras avläsningsutrustning ut. Den fungerar även i totalt mörker.

 

 

 

Enligt uppgift från leverantören ska detta system ge en mycket högre tillförlitlighet än tvådimensionell ansiktsigenkänning, bland annat genom mindre känslighet för varierande ljusförhållanden, avläsningsvinkel och ansiktsuttryck. Enligt uppgift går det till och med att skilja enäggstvillingar åt.

 

Leverantören hävdar att systemet inte bara kan användas för verifiering (även kallat autenticiering, vilket innebär att systemet bekräftar att en människa är den hon säger sig vara), utan även för den svårare uppgiften identifiering (att jämföra en människa med ett stort antal referensbilder och avgöra vem det är).

 

Även för tvådimensionell ansiktsigenkänning går utvecklingen framåt, bland annat på det kriminaltekniska området. I England har polisen vid sex polisdistrikt börjat analysera bilder från övervakningskameror med digital ansiktsigenkänning vid brottsutredningar. Då skannas förövarens ansikte på övervakningsbilden in och jämförs med en databas med bilder på kända brottslingar.

 

Enligt BBC var polisen i West Yorkshire i juni 2004 först med att använda denna metod, och sedan dess har metoden resultetat i ”gripande av misstänkta våldtäktsmän, rånare, narkotikahandlare och andra” med ”två till tre gripanden i veckan”. Vid det aktuella polisdistriktet hävdar man att 70% av de bilder som analyserats med ansiktsigenkänning har gett resultat som motiverat fortsatt arbete.

 

Chefen för vetenskapliga hjälpmedel på polisen i West Yorkshire, Mick Fickling, säger enligt BBC att användningen av denna teknik ”snabbt håller på att bli det tredje kriminaltekniska området vid sidan av fingeravtryck och DNA”.

 

 

2. BILTJUVAR HÖGG AV ÄGARENS FINGER

 

Biometri: I Malaysia blev affärsmannen K. Kumaran rånad på sin flotta bil, en Mercedes S-klass. Den modellen är försedd med ett biometriskt stöldskyddssystem, och går bara att starta efter att ägarens pekfinger tryckts mot fingeravtrycksläsaren. Biltjuvarna högg av pekfingret med en machetekniv och åkte iväg med bilen.

 

Bild:  Modern bilnyckel

 

Detta sagt som kommentar till de påståenden som ibland förs fram om att biometri är en idiotsäker teknologi. Biometri är alldeles utmärkt, om den används på rätt sätt och med kunskap om dess egenskaper och begränsningar. Men ”idiotsäker” – så snart jag hör det ordet tänker jag på Titanic.

 

I det här fallet ska kanske bilägaren vara glad att Mercedes i valet mellan olika biometriska teknologier valde just fingeravtrycksavläsning. Tänk om de valt avläsning av handgeometri istället! Eller – riktigt svettigt – ansiktsigenkänning!

 

 

3. TELEOPERATÖRER SPRIDER SMS-RYKTEN FÖR ATT SKAPA TRAFIK I NÄTEN?

 

Digital information har vingar – den sprider sig med förunderlig hastighet. En av många yttringar av det är att tillgången till SMS har snabbat upp olika former av ryktesspridning. Nu undersöker ett parlamentsutskott i Filippinerna om landets teleoperatörer medvetet planterat rykten för att skapa ökad trafik i sina nät – och därmed öka lönsamheten.

 

I mitten av april spred sig varningar för en förestående jordbävning med blixtens hastighet genom SMS-meddelanden i Filippinerna. Ett meddelande som cirkulerade löd exempelvis: ”Sister Redioca predicts dat der wil b an intensity 9 earthquake at 5 p.m. 2day”. Nu kommer ett parlamentsutskott, ”The House Committee on Public Information”, att undersöka om teleoperatörer i hemlighet medvetet startat detta rykte.

 

”De rykten som regelbundet cirkulerar bland mobiltelefonanvändare kan ingå i en plan från teleoperatörer för att öka lönsamheten”, säger utskottsordföranden Gilbert Remulla (se bild nedan). ”Kan vi spåra detta och liknande ryktens ursprung? Vad kan göras för att förebygga sådana destruktiva SMS-meddelanden? Sådant måste vi ta reda på i vår undersökning.”, säger han. Allt enligt tidningen The Manila Times.

 

Bild:  Gilbert Remulla misstänker filippinska teleoperatörer

 

Remulla säger också att det kan bli aktuellt att skärpa lagstiftningen mot spridning av falsk och kränkande information. Det skulle göra det lättare att spåra källan bakom SMS-rykten, menar han..

 

Min kommentar: Om Filippinerna inför samma obligatoriska långtidslagring av trafikdata om all elektronisk kommunikation (SMS, telefon, email, surfande etc) som förbereds inom EU får de ett utmärkt verktyg för att få reda på vem som sprider information om vad. Men, vid närmare eftertanke – är det önskvärt att myndigheterna alltid lätt ska kunna få reda på vem som sprider information om vad?

 

Källa : http://www.manilatimes.net/national/2005/apr/16/yehey/top_stories/20050416top6.html

 

 

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *


Diskutera detta med andra? Gå med i min epost-baserade diskussionslista Stromlist (gratis). Det görs snabbt, utan några frågor, på www.atomerochbitar.se/stromlist.

 

Arkiv med tidigare DDR finns på adressen www.atomerochbitar.se/nyhetsddr.html

 

Publicera DDR? Hör av dig om du är intresserad av att använda DDR, eller delar därav, i en tidning eller tidskrift. 

 

 


Pär Ström
Civilingenjör, IT-strateg och talare
Atomer och bitar AB
www.atomerochbitar.se
par@atomerochbitar.se
Tel 0709-699 411
 
AVSLUTA abonnemang på DDR: Skicka ett tomt mail till ej-ddr@atomerochbitar.se (måste göras från den epost-adress med vilken du är abonnent).