DDR nr 2, 2005

1. Ansiktsigenkänning - nu i mobiltelefonen!

2. Banken identifierar automatiskt väntande kunder

3. Pejla golfbollen med RFID

DDR nr 2/2005 – utgiven 18 feb 2005. Nyhetsbrevet om Den Digitala Revolutionens (DDR:s) spännande följder. Skickas till dem som begärt abonnemang. Av Pär Ström.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
- Vidarebefordra DDR via epost är tillåtet.
- Abonnera på DDR (gratis): Skicka ett tomt mail till ddr@atomerochbitar.se
- Avsluta abonnemang: Skicka ett tomt mail till ej-ddr@atomerochbitar.se
- Citat: Det är tillåtet att citera kortare stycken ur DDR om källa och författare anges

- DDR i en krönika? Är du intresserad av DDR som krönika i en publikation? Tag kontakt.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

1. ANSIKTSIGENKÄNNING I MOBILEN

Automatisk ansiktsigenkänning har, mig veterligen, ännu inte kommit till Sverige. I USA, däremot, är man redan inne på andra generationen. Eller är det tredje? Ett företag med rötter i forskarvärlden har nu lyckats krympa programvaran så den ryms i en mobiltelefon. Många aktörer, alltifrån polisen till banker, är intresserade.

Under slutet av 2004 provades systemet i ett av Los Angeles polisdistrikt, på en enhet som arbetar särskilt med gängbrottslighet. Den ansiktsigenkännande programvaran laddades ned i ett antal handterminialer, och de kända bråkstakarnas foton laddades i en databas (liksom efterlysta och andra ”intressanta” personer). Därefter kunde polisen vid ingripanden hålla upp sin terminal mot en i taget av de misstänkta, och på 0,2 sekunder få personen identifierad. Så lättvindigt är det åtminstone enligt tidskriften Wired.

Bild: I Los Angeles identifierar polisen gängmedlemmar med mobiltelefon

Nyckeln till det hela är att programvaran för ansiktsigenkänning krympts tillräckligt mycket för att kunna köras på de små och billiga mikroprocessorer som sitter i mobiltelefoner och liknande konsumentelektronik. Den som lyckats med det konststycket är Hartmut Neven, en professor vid University of Southern Californa. Han har kommersialiserat sina forskningsresultat i företaget Neven Vision (www.nevenvision.com), som han är VD för.

Neven har sökt patent på användning av ansiktsigenkänning (och annan bildigenkänning) i mobiltelefoner, och har redan lyckats göra affärer. Hans system är på vissa ställen i full kommersiell drift, men då handlar det inte om identifiering av människor utan om igenkänning av miner. I Japan har både Vodafone och NTT DoCoMo kompletterat sina video-MMS-tjänster med funktionalitet som läser av humöret på den som avbildas, och sedan automatiskt lägger till exempelvis tårar, tindrande ögon eller en aura. Funktionerna drivs av Neven Visions system.

Företaget har också planer på att sälja sin produkt i sammanhang där säkerheten kräver identifiering. Exempelvis tänker man sig att m-handel och m-banking (alltså handel och banking via mobiltelefon eller andra mobila enheter) ska identifiera användaren med en kombination av ansiktsigekänning, iris-igenkänning (avläsning av ögat alltså) och hudstruktur (!). Man tänker sig också att dörrar, exempelvis på arbetsplatser, bara ska öppna sig om den passerande först identifierar sig via ansiktsigenkänning i sin mobiltelefon. På så sätt kan ansiktsigenkänning användas för att öka säkerheten i byggnader och liknande utan att utrustning och system behöver installeras på plats.

Den mest omvälvande tänkta applikationen återstår att nämna. Neven Visions grundare tänker sig nämligen ett slags ”visuellt Google”. Här handlar det inte om igenkänning av ansikten, utan av föremål. Slutmålet är att en användare ska kunna ta upp sin mobiltelefon och rikta den mot i stort sett vilket föremål som helst, varpå han eller hon får upp information om just detta föremål. Några exempel:

- Rikta telefonen mot en känd målning, varpå information om målningen och konstnären dyker upp i telefonen eller handdatorn.

- Rikta telefonen mot en väska, så kommer information upp i telefonen om var den väskan kan köpas och för vilka priser.

- Rikta telefonen mot menyn på en fransk restaurang, så kommer en översättning upp.

Hartmut Neven på Neven Vision inser att det är en mycket lång väg till en situation där foton på världens alla föremål ligger i en indexerad databas. Han är inställd på att börja med avgränsade tillämpningar. En applikation han nämner som lämplig att börja med är igenkänning av affischer för biofilmer. Konsumenten ska då kunna rikta sin telefon mot affischen, varpå programvaran känner igen den, identifierar vilken film det rör sig om och presenterar information om var filmen går, hur dags samt erbjuder en länk till biljettbokning.

Nevens visioner är stora, så som fallet bör vara för en visionär. En realist måste konstatera att vägen till ett förverkligande av denna sista ultimata vision minst sagt är lång och stenig. Likväl torde Neven vara inne på rätt spår. Intelligent bildanalys i en mobil miljö, tillsammans med det faktum att enorma mängder kameror numera finns i omlopp i form av mobiltelefoner, erbjuder väldiga möjligheter. Även om Nevens ultimata vision inte blir verklighet på mycket lång tid – kanske aldrig – är det mycket som talar för att hans teknologi inom en relativt nära framtid kan slå igenom på vissa nyckelområden. Sedan kan den successivt sprida sig.

Jag har i en tidigare utgåva av DDR skrivit om en liknande teknologi för mobiltelefoner, se: http://www.atomer.se/manadsbrev/ddr-2-04.html

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Vårens viktigaste RFID-konferens!

RFID-branschens egen organsation, RFID Nordic, ordnar en fullmatad RFID-konferens i Kista den 10-11 maj. Massor av tillämpningar inom handel, industri och service/tjänster. Influgna talare från bl.a. Deutsche Telekom och Texas Instruments. Mera info på www.rfidnordic.se/congress.pdf. (Anmälan kan även ske på www.rfidinorden.se efter den 25.2)

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

2. BANKEN IDENTIFIERAR AUTOMATISKT VÄNTANDE KUNDER

IBM har utvecklat vad som åtminstone är en prototyp till ett system som fjärravläser väntande bankkunders identitet. Nyckel till det hela är ett kundkort som försetts med en RFID-krets (alltså en slags mini-radiosändare utan batteri). Med hjälp av RFID-läsare och smart utformade antenner kan kortet, och därmed bärarens identitet, avläsas utan att han eller hon plockar fram kortet. Detta ger flera fördelar.

För det första kan information om den aktuella kundens konton med mera automatiskt komma upp på banktjänstemannens bildskärm i samma ögonblick som kunden stiger fram. Systemet kan förstås också varsko bankpersonalen när en riktigt viktig kund kliver in på kontoret (så att vederbörande kan få exceptionellt god service). Omvänt kan förstås en varning utfärdas när en oönskad persone dyker upp.

Upphovsmannen till sysmetet är Paul McKeown, ”focus area leader” för området smart cards och smart tags för IBM i Europa. Han har gett systemet namnet ”Margaret”, efter sin svärmor. Om han då hade de önskade eller de oönskade bankkunderna i åtanke förtäljer inte historien.

Däremot har han tänkt på integritetsfrågan, som ska lösas genom så kallad opt-in. Det innebär att RFID-kortet bara ska utfärdas till de kunder som frivilligt anmäler sig. Jag har inte lyckats utröna huruvida Margaret stannat vid att vara en prototyp eller har kommersialiserats. Om någon DDR-läsare har besked på den punkten tar jag gärna emot information.

Kännedomen om systemet Margaret är intressant att ha som bakgrund när man bedömer de nya biometriska passen som vi snart ska få. De är som bekant utrustade med RFID-chips som i klartext innehåller personliga data om bäraren. I USA föreligger en hetsig diskussion där kritiker ser en risk för att personer med sitt pass i fickan kan bli identifierade och fjärravlästa av obehöriga med en RFID-läsare under rocken, eller av företag (såsom växlingskontor) som i smyg vill läsa av kundernas identiteter för att bygga en kunddatabas. Myndigheterna i såväl USA som Europa meddelar att ingen sådan risk föreligger.

3. PEJLA GOLFBOLLEN MED RFID

Det händer mycket på RFID-området. Nu har Radar Golf utvecklat en golfboll med inbyggd RFID-krets. Den kan sedan pejlas på 10-30 meters avstånd med hjälp av en särskild apparat. När apparaten riktas mot bollen piper den (apparaten alltså, bollen håller tyst).

Bollen uppfyller kraven i U.S. Golf Associations standard. Priset i USA är $249 för ett set bestående av basenhet och 12 bollar. Extra bollar kostar $39 per dussin (fast man ska väl inte behöva fylla på bollförrådet, var inte det hela idén?). Nu ska Radar Golf försöka licensiera sin teknologi till ordinarie tillverkare av golfbollar. Se www.radargolf.com.

Bild: Det moderna sättet att leta efter sin golfboll.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Tankeväckande föredrag på er kundträff?
Jag håller föreläsningar och seminarier som ger idéer, förändringskraft och framtidstro. Tag kontakt (par@atomer.se) eller se www.atomer.se för mera info. Bland ämnena:
- Uppkopplade hundralappar! (mikrochips i allt, smarta föremål, allting uppkopplat)

- Säkerhet (biometri, ansiktsigenkänning, mönsterigenkänning, beteendetolkning…)

- RFID/smarta etiketter (trådlösa mikrochips för varudistribution och mycket annat)
- Marknadsföring och försäljning i den digitala tidsåldern, inkl nya affärsmodeller

- Storebror ser dig (digital övervakning, elektroniska fotspår, snokarsamhället)
- Det digitala industrispionaget (spionprogramvaror, bakdörrar, avlyssningssystem...)

- Morgondagens butik (RFID, smarta hyllor, automatkassor, nya betalsystem ...)

- Smarta förpackningar & smart papper (inkl. elektronik som trycks i tryckpress)

- Den digitala revolutionen (konsekvenser för samhälle, näringsliv och livsstil)

- Mobila tjänster (plånbokstelefoner, konvergerande apparater, ändrad livsstil)

- IT-etik (hur bevaras personlig integritet och värdighet i IT-åldern?)

- År 2015 – en vision (hur kan vardagen se ut 2015 ur ett IT-perspektiv)
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Diskutera detta med andra? Gå med i min epost-baserade diskussionslista Stromlist (gratis). Det görs snabbt, utan några frågor, på www.atomerochbitar.se/stromlist.

Arkiv med tidigare DDR finns på adressen www.atomerochbitar.se/nyhetsddr.html

Publicera DDR? Hör av dig om du är intresserad av att använda DDR, eller delar därav, i en tidning eller tidskrift. 

Pär Ström
Civilingenjör, IT-strateg och föreläsare
Atomer och bitar AB
www.atomerochbitar.se
par@atomerochbitar.se
Tel 0709-699 411

AVSLUTA abonnemang på DDR: Skicka ett tomt mail till ej-ddr@atomerochbitar.se (måste göras från den epost-adress med vilken du är abonnent).