Big Brother Bulletin, nr 1-2005

A. Polisen ska få använda spionprogram och Säpo-teknik

B. Insändare

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Utgiven 27 jan 2005. Sveriges enda publikation om storebror-ser-dig-frågor. Utgivare: Pär Ström. Hör till min bok "Övervakad".
- Skicka vidare: Det är tillåtet att vidarebefordra BBB via epost.
- Abonnera på BBB (gratis): Skicka ett tomt email till bbb@atomer.se
- Avsluta abonnemang: Skicka ett tomt mail till ej-bbb@atomer.se

- Tipsa mig gärna om intressanta företeelser att skriva om! Svara på detta email.

- Krönika om integritet i en tidning? Hör av dig om det kan vara intressant.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Skriv insändare till BBB!

A. POLISEN SKA FÅ ANVÄNDA SPIONPROGRAM OCH SÄPO-TEKNIK

Den av regeringen tillsatta Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) har precis färdigställt det förslag som är tänkt att bli nästa delbetänkande. Jag har läst det. Sammantaget är innebörden en kraftig ökning av polisens möjligheter till övervakning och avlyssning. Bland annat föreslås att polisen ska få installera spionprogramvaror på människors datorer och få använda ett hemligt kartläggningsverktyg som hittills bara Säpo haft tillgång till.

De utökade befogenheter för polisen som BRU föreslår ska ses mot bakgrund av ett antal tidigare åtgärder och förslag som också ökar polisens möjligheter att övervaka och avlyssna. Låt oss börja med det idag aktuella BRU-förslaget, som innehåller bland annat följande:

1. Polisen ska få installera spionprogramvaror

Ett nytt tvångsmedel föreslås bli spionprogramvaror, som ska kunna installeras på misstänkta personers datorer. Installationen ska antingen ske på plats eller via internet. Spionprogramvaror registrerar ALLT som görs på en dator, i smyg, och skickar det vidare till övervakaren. Spionprogramvaror ger också övervakaren tillgång till allt som ligger på hårddisken, och möjlighet att fjärrstyra datorn. Rent tekniskt kan spionprogramvaror även användas för att avlyssna det rum där datorn står, och för att titta in i rummet om datorn är försedd med kamera (så kallad webcam).

2. Nytt hemligt Säpo-verktyg ska kartlägga kommunikation

Polisen föreslås få tillgång till ett hemligt verktyg, hittills bara använt av Säpo, för att registrera samtliga elektroniska kommunikationsapparater som används inom ett visst fysiskt område (exempelvis ett kvarter). Verktyget ger en helhetsbild av vilka fasta telefoner, mobiltelefoner, internetanslutna datorer och andra ”teleadresser” (även kallade ”tekniska hjälpmedel”) som för stunden är i bruk inom området. Texten i BRU-förslaget är mycket kortfattad när det gäller beskrivningen av detta verktyg.

3. Hemlig teleövervakning breddas till att omfatta även lokalisering

Idag råder juridisk osäkerhet om huruvida rätten till hemlig teleövervakning också innefattar rätten att lokalisera en mobiltelefon geografiskt även när samtal inte pågår. Enligt BRU kan lagen idag tolkas som att sådan lokalisering inte får göras. Beredningen föreslår dock en breddning av begreppet hemlig teleövervakning, så att det i klartext sägs att sådan omfattar även lokalisering av en mobiltelefon, även när telefonen inte används. Även historiska geografiska data ska omfattas, alltså information om var en person tidigare gått med sin mobiltelefon.

4. Övervakning även utan misstänkt person

Vid förundersökning rörande brott som är så allvarliga att de kan ligga till grund för beslut om avlyssning, föreslås att övervakning skall få användas även om det inte finns någon person som är skäligen misstänkt för det brott som utreds.

5. Även internetleverantörer blir skyldiga underlätta övervakning och avlyssning

Redan idag är telekomoperatörer enligt lag skyldiga att anpassa sin tekniska utrustning för att underlätta polisens avlyssning och övervakning. BRU föreslår att även internetleverantörer ska omfattas av den skyldigheten.

6. Skärpta krav på telekomoperatörernas medverkan vid övervakning och avlyssning

BRU föreslår att större krav ska ställas på teleoperatörernas aktiva medverkan vid övervakning och avlyssning. ”Operatörerna skall vara skyldiga att genast på begäran medverka vid verkställighet av avlyssning och övervakning”, skriver man.

Utöver ovanstående punkter för beredningen i sitt förslag ett resonemang kring förekomsten av kontantkort för mobiltelefoner. Det påpekas att kontantkort, som ju är anonyma, ofta används av brottslingar och att det försvårar polisens utredningar. Polisen kräver därför att det ska bli obligatoriskt att lämna identitetsuppgifter vid inköp av kontantkort, alltså ett avskaffande av anonyma kontantkort. Trots att beredningen visar stor förståelse för detta polisiära önskemål slutar ändå resonemanget med att man på grund av de praktiska svårigheterna inte ”nu” bör förbjuda anonyma kontantkort. I flera andra europeiska länder har anonyma kontantkort redan förbjudits.

Så långt BRU:s nu aktuella förslag. Man kan konstatera att beredningen i stort sett bara inhämtat synpunkter från den övervakande sidan, inte från exempelvis medborgarrättsorganisationer. I sitt förslag skriver beredningen: ”Vi har under arbetet inhämtat synpunkter från Åklagarmyndigheten i Stockholm, Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen, Polismyndigheterna i Stockholms och Västmanlands län och Tullverket. Vi har också fört diskussioner med operatörer rörande de s.k. anpassnings- och bevarandeskydigheterna. Dessutom har vi haft kontakt med den nationella narkotikapolitiska samordningen Mobilisering mot narkotika”.

Beredningen förbiser dock inte frågan om personlig integritet. Ett resonemang förs på flera ställen om avvägningar mellan brottsbekämpning och personlig integritet. Så här skriver man på ett ställe:

”Varje tvångsmedel innefattar ett mått av integritetsintrång. Det ligger i sakens natur. Samtidigt måste det beaktas att denna integritetskränkning ofta är blygsam i jämförelse med den kränkning som brottsoffren många gånger måste utstå. Ju allvarligare och mera svårutredd brottsligheten blir desto mer tvingas statsmakterna tillåta i form av tvångsåtgärder för att bekämpa och utreda brottsligheten.… I det sammanhanget måste nämnas att en annan och minst lika viktig utgångspunkt är att de brottsbekämpande myndigheterna inte får ges sådana befogenheter att medborgarnas tilltro till dem och rättssystemet påverkas negativt.”

De förändringar som BRU nu föreslår är som sagt inte de enda på området. Redan tidigare finns ett antal förslag, och några redan genomförda regeländringar, som också kan sammanfattas som förstärkta möjligheter för polisiär avlyssning och övervakning. Några av dem är:

7. Telebolagen ska betala för polisens avlyssning och övervakning

I sitt förra delbetänkande, det femte, lanserade BRU förslaget att polisen inte längre ska behöva ersätta telebolagen för genomförd teleavlyssning och teleövervakning. Kostnaderna ska istället tas av telebolagen.

Många menar att detta skulle leda till en överkonsumtion av avlyssning och övervakning från polisens sida. Från inofficiella källor i telekombranschen har jag erfarit att det sedan tidigare finns exempel på att enskilda poliser kraftigt justerat ned omfattningen på begärd teleavlyssning/teleövervakning när de fått reda på att tjänsterna kostar pengar. Beredningen för rättsväsendets utveckling skriver dock i sitt tidigare delbetänkande att någon risk för överkonsumtion inte föreligger.

Frågan om gratis teleavlyssning och teleövervakning för polisen hanteras för närvarande av Näringsdepartementet.

Redan idag, sedan 1996, har teleoperatörer skyldighet att själva stå för de kostnader som följer av lagkravet på att anpassa sin tekniska utrustning efter Rikspolisstyrelsens krav för att förenkla polisens övervakning och avlyssning. Den förändring som föreslås är att teleoperatörerna även ska behöva stå för de rörliga kostnaderna.

8. Bodström föreslår införande av ”förebyggande” teleavlyssning

I maj 2004 lanserade justitieminister Thomas Bodström en idé om införande av ”preventiv” teleavlyssning för Säpo, det vill säga avlyssning utan att det finns något konkret brott att utreda. Det vore en mycket stor principiell förändring, vilket Bodström inte förnekar. ”Detta är en helt ny ordning, det ska man inte sticka under stol med. Men vill man förebygga brott så måste man ha redskap”, säger Bodström enligt en artikel i Svenska Dagbladet den 11 maj 2004.

Flera tunga jurister är mycket negativa till förslaget. Exempelvis säger sig chefs-JO, Mats Melin, enligt samma artikel vara ”utomordentligt tveksam”. Den förre chefs-JO, Claes Eklundh, är ännu mera kritisk. Han säger att ”det urholkar grundlagsskyddet på ett oacceptabelt sätt”.

9. Alla människors data- och teleanvändning ska långtidslagras

Som bekant håller man inom EU på att utarbeta ett regelverk som ska tvinga teleoperatörer och internetleverantörer att långtidslagra så kallade ”trafikdata” om alla EU-medborgares användning av elektroniska kommunikationer. Exempelvis ska man lagra vilka vi ringer till, mailar till, var vi befinner oss geografiskt när vi ringer med mobiltelefonen och vilka sajter vi besöker. Sverige är ett av de fyra länder som lanserat idén. Under vintern/våren 2005 kommer detta förslag att beredas inom EU, så det finns fortfarande möjlighet att påverka.

10. Sänkta krav för användning av ”hemliga tvångsmedel”

Redan den 1 oktober 2004 infördes nya regler som ökar antalet situationer där polisen får tillgripa hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Det mera långtgående ingreppet av de två, hemlig teleavlyssning, får numera tillämpas även om minimistraffet för det brott som begåtts är under två år om det enskilda brottets straffvärde kan antas överstiga två år. Dessutom får från detta datum hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning sättas in även på teleadresser som inte tillhör den som misstänks för ett brott, om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att kontakta dessa teleadresser.

11. Möjlighet inhämta även historiska teledata

Den 1 oktober 2004 trädde också en ny formulering i rättegångsbalken i kraft som i klartext slår fast att polisen har rätt att från teleoperatörer begära in även historiska data om en persons kommunikation. Tillsammans med skrivningen i Lagen om elektronisk kommunikation från 2003 (där undantag införs från teleoperatörernas skyldighet att radera trafikdata efter användning) öppnar detta dörren för polisens användning av historiska data om telekommunikation.

Personlig kommentar

Först vill jag slå fast något viktigt: Jag är INTE motståndare till lag och ordning, eller till polisens brottsutredande verksamhet. Brottsbekämpning är viktigt, och grova brottslingar bör dömas till hårda straff. Vidare måste det naturligtvis finnas situationer där polisen har rätt att ta till avlyssning, övervakning och andra så kallade tvångsmedel vid utredning av grov brottslighet. Ju grövre brottslighet det handlar om, desto mera motiverade blir tvångsmedel.

Emellertid är trenden oroande. Befinner vi oss på en så kallad ”slippery slope” (en hal sluttning) på väg mot mer och mer övervakning? Många tecken tyder på det. I det nu aktuella förslaget från BRU för man inledningsvis ett resonemang som kan sammanfattas som att ”nu har det dykt upp en del nya teknologier, därför måste polisen också få möjlighet att använda dem för övervakningsändamål”.

Men, om man nu resonerar så, vad händer då framöver när tekniken blir ännu mera utbredd och avancerad? När vi lämnar efter oss ännu fler, och ännu mera detaljerade, elektroniska fotspår från vårt vardagsliv? Den digitala revolutionen har bara börjat, om nu någon trodde något annat.

Det är inte en bra utgångspunkt att ta för givet att all tillgänglig teknik ska ställas i polisens tjänst för övervakning och kontroll.

Ett samhälle kan välja att lägga sig någonstans mellan två ändpunkter, där den ena ändpunkten är ingen övervakning alls (=anarki), och den andra ändpunkten är total övervakning (=polisstat, eller George Orwells 1984). Se figuren nedan.

De flesta av oss finner bägge ändpunkter mycket obehagliga, och därför har demokratier alltid legat någonstans på mitten av skalan. Men nu har vi i västerlandet, skrämda av terrorattentat, börjat röra oss i riktning åt övervakningshållet. Den enkla men mycket tankeväckande frågan är: Hur långt åt det hållet ska vi gå innan det räcker?

Man bör betänka att den tekniska utvecklingen under överskådlig tid framöver kommer att fortsätta att tillhandahålla fler och fler verktyg för den som vill övervaka och kontrollera. Alltså: Antingen säger vi förr eller senare ”nej” till nya tekniska möjligheter att bekämpa brott, eller också hamnar vi till slut i den högra ändpunkten i figuren. Det är kanske det vi vill – det är en politisk och filosofisk fråga – men i så fall ska det ske med öppna ögon som ett medvetet val.

All insamling av känslig information medför risker för missbruk, för att informationen hamnar i orätta händer och för att individer kränks i onödan. Exemplen ur verkligheten är många. Bland annat gjorde en poliskommissarie i Stockholm en hel industri av sälja information ur sekretessbelagda polisregister till vem som helst som ville betala (han gjorde 16.000 sökningar). Sådant ska man ha i bakhuvudet när man tar ställning till polisens önskemål om allt mera långtgående övervaknings- och avlyssningsbefogenheter.

På måndag åker jag till Europaparlamentet i Bryssel för att tala i en hearing om dataskydd och personlig integritet med anledning av förslaget om obligatorisk lagring av alla människors tele- och datatrafik. Båda sidor ska lägga fram sina argument, och närvarande parlamentsledamöter ska ta intryck. Jag rapporterar hur det går i nästa BBB.

Manifest –04 för integritet

Jag har utarbetat ett förslag till politiskt åtgärdsprogram i 16 punkter för att stoppa marschen in i övervakningssamhället. Det heter ”Manifest –04 för integritet”, och bifogas som PDF-bilaga med detta email. Sätt gärna upp det på anslagstavlan på jobbet. Manifestet ligger också på internet, på adressen www.stoppa-storebror.se

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Föreläsning hos er om ”storebror” och integritet?

Vill du ha ett föredrag om dessa frågor på ditt företag (organisation, myndighet etc)? Jag har utvecklat en presentation som är konkret och har många exempel, och som belyser både teknisk och politisk utveckling. Hör av dig till Pär Ström (se längst ned) för mera info.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

B. INSÄNDARE

Ny teknik kräver nya referensramar

Tekniken ger nya möjligheter som också kan vara hot. Vi betraktar dessa möjligheter med de referensramar vi har, exempelvis nationalstaten, polisen, militären, terrorismen eller välfärdssamhället. Men precis som att bilen var mer än en hästlös droska och istället förändrade samhället i grunden kommer ny informationsteknologi att förändra spelreglerna och göra våra nuvarande referensramar felaktiga.

Därför gäller det att försöka lyfta blicken och genomskåda sin egen oro. Om jag är rädd för att polisen ska använda ny teknik för att övervaka mig, är det då tekniken man ska sätta stopp för - eller är det polisen som måste förändras?

Erik Starck

erik@framtidstanken.com

Skriv insändare till BBB!

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Krönika om integritetsfrågor i en tidning?

Hör av dig om du har en publikation och är intresserad av att införa en krönika om storebrorsfrågor.

Tipsa mig gärna!
Jag tar tacksamt emot tips på storebrorstendenser som bör belysas, inom Sverige eller utomlands. Skicka till par@atomer.se eller svara helt enkelt på detta mail.

Skriv en insändare!

Vad tycker du? Skriv gärna en insändare. Skicka den till par@atomer.se, eller svara helt enkelt på detta mail.

Är du oroad?

Känner du oro inför utvecklingen mot ett storebrorssamhälle? Vill du göra något? Prata med dina vänner, bilda opinion! Du kan också dra ditt strå till stacken genom att sprida information om detta nyhetsbrev. Vidarebefordra det via email, och tipsa om att man kan bli abonnent på BBB på adressen www.atomer.se/bbb

Arkiv - tidigare BBB

Tidigare utgåvor av Big Brother Bulletin finns på http://www.atomer.se/nyhetsbbb.html.

Pär Ström
Civilingenjör, IT-strateg och författare
Atomer och bitar AB
www.atomer.se
par@atomer.se
Tel 0709-699 411

AVSLUTA abonnemang på BBB: Skicka ett tomt mail till ej-bbb@atomer.se (måste göras från den epost-adress med vilken du är abonnent).