| DDR nr 6/08 |
| Den Digitala Revolutionen |
 Bild: Så här har Facebook-medlemmarnas uppskattning av Sarah Palin utvecklats över tiden |
Innehåll |
| 1. Facebook mäter åsikterna i folkdjupet Facebook släppte i våras en tjänst som gör det möjligt att i diagram över tiden se hur mycket det pratas om olika saker. Lexicon, som tjänsten heter, är naturligtvis guld värd för den som exempelvis har ett varumärke att marknadsföra. I den nyligen släppta uppdateringen av Lexicon har funktionaliteten förbättrats väsentligt - exempelvis går det nu att läsa ut hur positivt iställd Facebook-kollektivet är till en viss företeelse, ett namn eller ett varumärke. Lexicon är i grund och botten en mätare som läser av vad det snackas om i folkdjupet, och hur det varierar med tiden. Tjänsten lanserades i april utan större åthävor. Rent konkret bygger den på en programvara som räknar antalet gånger som ett visst ord förekommer i profiler, grupper och diskussionsfora. Riktigt intressant blev Lexicon i och med den nya version som lanserades för ett par veckor sedan. Bland nyheterna finns: - Demografi. Trender, alltså hur mycket det snackas om en viss sak, kan följas specifikt för människor av olika ålder, kön och geografisk hemvist - Kartor. Det går att se på en kartbild hur snackandet fördelar sig geografiskt (fungerar ännu bara för USA, Storbritannien och Kanada). - Känslor. Man kan se diagram som visar hur positivt eller negativt inställda människor i genomsnitt är till något (se bilden överst som visar inställningen till Sarah Palin). - Associationer. Man kan få reda på vilka andra ord som ofta förekommer tillsammans med det första ordet (se bilden nedan som visar associationer till John McCain). - Puls. Vilka nyckelord är det som ofta förekommer i profilen för de Facebook-medlemmar som nämnt det aktuella ordet?  Denna bild visar vad Facebook-medlemmarna associerar John McCain till Ännu så länge är Lexicon inte riktigt tagen i skarp drift. Det går inte att söka snackfrekvens för vilket ord som helst, utan Facebook tillhandahåller ett antal exempel. I förlängningen är det dock meningen att ett godtyckligt ord ska kunna skrivas in. Facebook har en tradition av att lansera nyheter i liten skala och sedan förbättra funktionerna rejält med tiden. Det är naturligt att fråga sig om den personliga integriteten för Facebook-användare hotas av Lexicon. Mitt intryck är att som tjänsten är utformad idag är det ingen omedelbar fara på taket, eftersom det inte verkar som om listor sparas på vilka användare som har använt ett visst ord. Det gäller dock att hålla ögonen på Facebook, för i samma stund som sådana listor börjar produceras och sparas blir integritetshotet mycket stort. Det förtjänar att nämnas att just av integritetsskäl avstår Lexicon från att räkna förekomsten av ord i sammanhang som är av privat karaktär, såsom meddelanden, chattar mellan enskilda och sökningar. Framtagandet av tjänsten Lexicon är ännu en av de många konsekvenser som följer av att den digitala revolutionen har begravt det gamla massmediasamhället (där kommunikation bara gick åt ett håll, maktens representanter talade i megafon till undersåtarna) till förmån för alla-till-alla-samhället (där alla kommunicerar med alla). Det är också ett exempel på hur de många enskilda användarna (vi många små) genererar data som var för sig är totalt ointressanta, men som plötsligt bildar ett stort värde när de ställs samman. Ett värde som det går att tjäna pengar på för den som sitter på databasen. Att aggregera information på det viset för att tjäna pengar utgör ett typiskt exempel på hur man resonerade under den hånade dotcom-yran. Det har sedan länge visat sig att resonemanget var korrekt (men utvecklingen gick inte så fort som dotcommarna trodde, och dessa var i många fall inte så duktiga på att driva företag på ett ekonomiskt vis). http://www.marketingvox.com/facebook-launches-lexicon-tool-for-measuring-buzz-038138/ http://www.marketingvox.com/facebook-lexicon-now-tracks-personal-and-political-sentiment-041074/ http://blog.facebook.com/blog.php?post=13856412130 http://blog.new.facebook.com/blog.php?post=31150692130 |
| 2. Jeans pejlas med RFID i tyska butiker Det duggar allt tätare mellan försöken att använda RFID för märkning på artikelnivå i handeln. Nu har exempelvis den tyska varuhuskedjan Karstadt genomfört en pilot där 50.000 jeans, tröjor och skjortor har märkts med radioetiketter. Försöket betecknas enligt artiklar i fackpress som en framgång. I detaljhandeln har användningen av RFID kommit längst när det gäller märkning på lastpallsnivå, så kallad pallet level tracking. Emellertid blir affärs- och kundnyttan störst med märkning av varje enskild vara, så kallat item level tracking. Samtidigt är det då som integritetsriskerna dyker upp som en väsentlig faktor att ta hänsyn till. Karstedt är en stor kedja med en mängd butiker och 36.000 anställda. De har länge följt utvecklingen inom RFID-området, men har först nu ansett tekniken vara mogen. Försöket i kedjans Düsseldorf-butik har utformats för att stödja tre olika affärsprocesser: - Att följa varor från deras ankomst till butiken tills de lämnar butiken via kassan - Inventering (både periodiskt och i realtid) - Finna enskilda artiklar, exempelvis för manuell prisändring av varje platts prislapp vid kampanjer. Det senare sker genom pejling, en möjlighet som följer med RFID eftersom det rör sig om en slags radiosändare. Pejling ska inte bara användas för att finna varor vid prisändring, utan även för att hjälpa kunder att finna varor som ligger felsorterade. Detta medför en möjlighet till ökad försäljning - i övrigt är det huvudsakligen effektivisering och ökad överblick som eftersträvas. Karstadt har i piloten använt smarta hyllor (med inbyggd RFID-läsare) av modellen iREAD. Dessa sägs representera en ny generation inom smarta butikshyllor. Bland annat är antennerna utformade så att avläsningszonerna blir mycket väl definierade, och en butik klarar sig med betydligt färre RFID-läsare än annars (se bild nedan) (artikeln fortsätter).  Bild: Det vita under den övre hyllan är en antenn. Det mörka under den undre hyllan är ett metallskikt som hindrar radiovågorna att tränga igenom. "Målet med pilotprojektet är att ta reda på vilka processer som vi kan förbättra med RFID, så vi kan rulla ut RFID-användningen till fler varor och butiker", säger Rainer Jilke, som är chef för företagets inköpsprocessdivision. Integriteten är inte något problem i Karstadts RFID-projekt, eftersom chippet klipps bort i kassan. Därmed kan kunderna inte bli spårade och pejlade på stan. Men problemet finns i andra sammanhang - det är intressant att notera att Kalifornien härom veckan stiftade en delstatslag som bland annat förbjuder obehörig eller dold avläsning av människors RFID-försedda kort. http://www.rfidjournal.com/article/articleview/3383/1/1/ http://www.rfidjournal.com/article/articleview/3789/ http://www.fibre2fashion.com/news/textiles-technology-news/newsdetails.aspx?news_id=45738 Film (på tyska): http://www.youtube.com/watch?v=vrXOe75iYls http://www.sensormatic.com/
|
| 3. Digital morsa i baksätet Utvecklingen mot allt smartare bilar fortsätter. Nu har Ford lanserat en slags digital mamma, avsedd att hålla ordning på tonåriga bilförare. MyKey heter konceptet, som gör det möjligt för föräldrarna att tillfälligt belägga bilen med restriktioner. Restriktionerna är bland annat dessa: - Fartbegränsning till ca 130 km/h - Radion går inte att starta om inte alla har bilbältet på sig - Radion kan spela på högst 44 procent av normal maxvolym - Ljudsignaler avges när olika hastighetsnivåer passeras - Antispinsystemet kan inte kopplas ur MyKey lanseras i 2010 års modell av Ford Focus, men ska sedan införas på ett stort antal modeller av Ford, Lincoln och Mercury. Enligt en opinionsmätning som Ford genomfört i USA tyckte ca 70 procent av föräldrarna att spärrfunktionerna var bra. Däremot tyckte 67 procent av tonåringarna att de INTE var bra. Kommentar: Detta är bara början på en ökad kontrollmentalitet i bilar, på gott och ont. Det är en tidsfråga innan MyKey ver 2 (eller konkurrerande system) exempelvis kommer att skicka rapporter till föräldrarna på var, när och hur tonåringarna kör. Sådana övervakningssystem finns redan i USA, dock bara för eftermontering från fristående leverantörer. Exempelvis ger utrustning från Mobile Teen GPS föräldrarna möjlighet att se var tonåringen för stunden befinner sig, hur fort vederbörande kör, om han eller hon har korsat gränsen för det av föräldrarna definierade tillåtna området, och var det osynliga staketet i så fall överskreds. Andra övervakningssystem rapporterar sådant som tvära svängar och häftiga accelerationer. http://media.ford.com/article_display.cfm?article_id=29172 http://www.mobileteengps.com
|
| |
| 4. Hänt i korthet 150.000 tyskar betalar maten med fingeravtryck  Biometri börjar sakta men säkert slå igenom. I Sverige har vi vant oss vid att visa fingret när vi flyger med SAS. I Tyskland kan konsumenter betala sin mat med fingret. 150.000 kunder använder det biometriska betalsystemet digiPROOF i 150 butiker, restauranger och skolmatsalar, huvudsakligen i regionen mellan Frankfurt och Stuttgart. Systemet har utvecklats av företaget IT-Werke (se länk nedan). http://www.mirror.co.uk/news/top-stories/2007/11/26/no-cash-no-card-just-a-fingerprint-89520-20161226/ http://www.it-werke.com/en/solutions/digiproof/index.html Hemtjänsten i Halmstad satsar på NFC I Halmstad är kommunen i färd med att bygga upp ett NFC-baserat system för tids- och insatsregistrering inom hemtjänsten. Varje kund, så kallad brukare, får en så kallad tag uppsatt på vägen. Taggen är ett RFID-chip med en liten antenn. När hemtjänstens personal gör hembesök håller de fram sin NFC-utrustade telefon mot taggen, varvid både tiden för ankomst och typ av insats (städ, tvätt, etc) registreras. Dessutom kan brukarnas dörrar förses med ett digitalt lås som kan öppnas med hemtjänstpersonalens tjänstetelefon. Fotnot: NFC står för Near Field Communication. DDR har tidigare redogjort för teknologin och dess tillämpningar, se arkivet på www.atomer.se/ddr Göteborg har smartare SMS-biljetter än Stockholm  I Göteborg finns ett turistkort kallat GöteborgsPasset, som ger tillgång till kollektivtrafik, muséer, nöjesevenemang, parkering och en hel del annat. Nu finns GöteborgsPasset i en modern form för mobiltelefon. Efter beställning på internet skickas ett SMS som innehåller en tvådimensionell streckkod, och det är den som utgör själva biljetten. Den som exempelvis ska gå in på ett muséum med användning av GöteborgsPasset håller fram telefonen vid entrén, varvid streckkoden skannas av. Därvid sker en reell kontroll av att giltig biljett verkligen finns. Det system med SMS-biljetter som tillämpas av Storstockholms Lokaltrafik (SL) bygger på att en sifferkod skickas till telefonen, som hålls upp framför spärrvakten. Problemet är bara att spärrvakterna enligt mina egna observationer mer eller mindre aldrig kontrollerar om koden är äkta - de viftar bara fram resenären så snart de ser en telefon. Alltså - de är smartare på västkusten än på ostkusten. http://www.goteborg.com/templates/Page.aspx?id=10709
|
| * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * DDR nr 6/08 - utgiven 9 okt 2008. Nyhetsbrevet om Den Digitala Revolutionens (DDR:s) spännande följder. Utgivet av Pär Ström, www.atomer.se. - Vidarebefordra gärna DDR - Abonnera på DDR (gratis): Gå in på http://www.atomer.se/ddr - Avsluta abonnemang: Gå in på http://www.atomer.se/ddr - Citat: Det är tillåtet att citera DDR om källa och författare anges - DDR i en krönika? Eller liknande texter? Tag kontakt. - Arkiv med tidigare DDR finns på www.atomer.se/ddr. * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * |
| |
|
Civilingenjör, författare, föreläsare, Atomer och bitar AB Integritetsombudsman vid Den Nya Välfärden Ledamot av regeringens IT-råd www.atomer.se par@atomer.se Tel 0709-699 411 |