DDR nr 2/10 Den digitala revolutionen

 

 


Nu tar mobila webben äntligen fart



Innehåll
1. Nu tar mobila webben tar fart
2. Framtidsvision år 2020




1. Nu tar mobila webben fart

I slutet av 90-talet var hajpen enorm kring ”mobilt internet”. Men det var mest en hajp. Sedan har det gått relativt trögt. Men nu verkar proppen gå ur flaskan. Mängder med företag och andra bygger upp internettjänster avsedda för mobiltelefoner.

- Det har fullkomligt exploderat, säger Anders Graffman, vd på Apegroup, om företagens intresse för att utveckla internettjänster för Apples mobil IPhone och mobiler baserade på Googles operativsystem Android (enligt InternetWorlds nyhetsbrev). Dessa två plattformar, som idag är mest lämpade för mobil surfning, har gjort oerhört mycket för att driva på utvecklingen. Det beror bland annat på att de för med sig en hel infrastruktur av funktioner och tjänster.

Inte minst IPhone har gjort underverk för att få folk att börja surfa med mobilen. Enligt Gartner Group surfar innehavare av IPhone tio gånger så mycket som innehavare av andra mobiler. Data från researchföretaget Admob visar att IPhone och Android-mobiler under april förra året stod för en tredjedel av det mobila webbsurfandet i världen, trots att de bara hade tio procents marknadsandel under perioden.

Den som köper en IPhone får tillgång till ett färdigt betalsystem och färdiga butiker för inköp av musik, spel och andra applikationer. Google, som alltså står bakom operativsystemet Android, har en stor mängd tjänster inklusive kartor, satellitbilder och videotjänsten YouTube.

En annan faktor som har främjat mobilsurfandets tillväxt är nya prismodeller hos mobiloperatörerna. Det har blivit vanligt med flat rate, att obegränsat surfande ingår. Och om inte annat är gränsen för vilken nedladdad datamängd som ingår i abonnemanget ofta högt satt. Gamla tiders prismodell, där användaren tvingades betala för överförd datatrafik varje gång han eller hon använde en mobil internetsajt, utgjorde en stark broms för utvecklingen.

Mobila internettjänster är ofta mycket enkla att använda, många gånger enklare än motsvarande tjänster på det ”vanliga” internet avsett för datorer. Det kan verka paradoxalt, men beror kanske på att utvecklarna tvingas renodla – och satsa på det allra viktigaste – när de bygger en tjänst för en liten bildskärm.

Det blir allt vanligare med dyra och avancerade mobiltelefoner, så kallade smartphones. Det är dessa som är väl lämpade för surfande. Analysföretaget Gartner förutspår att 75 procent av de telefoner som säljs på världsmarknaden år 2012 är smartphones. Det skapar en stor bas av potentiella surfare.

Några mobila trender som InternetWorld listar som särskilt viktiga är dessa:

- Positioneringstjänster – alltså tjänster som bygger på att mobilen ”vet” var användaren befinner sig. Många sådana finns redan, men de kommer att bli fler.
- Socialt nätverkande i mobilen. Användning av exempelvis Facebook och Twitter i mobilen kommer att öka kraftigt.
- Spel och dobbel. Att köpa en lott, spela på hästar eller dra en omgång poker medan man sitter på bussen kommer att bli mycket vanligare.
- Användargenererad multimedia. Privatpersoner som fotograferar och filmar sin vardag och genast lägger upp materialet på internet väntas öka rejält. En del kommer att ”sända” video i direktsändning över mobilt internet med tjänster som Bambuser.

Den som vill göra en riktigt avancerad mobil tjänst kanske vill utveckla en applikation, en så kallad app. Detta ger väldiga möjligheter men begränsar samtidigt målgruppen eftersom de flesta appar inte fungerar på alla telefoner. Mycket går dock att göra utan app – med en helt vanlig mobilsajt.



2. Framtidsvision år 2020

Tidskriften Focus, utgiven av brittiska BBC, har publicerat en vision om hur samhället kan se ut år 2020. Jag tycker framställningen är så intressant att jag skulle vilja citera några utvalda delar som har koppling till IT.

Kl 06:45
Väckarklockan ringer. Den står egentligen på 07:00, men klockan är internetuppkopplad och har väckt dig 15 minuter tidigare än vanligt eftersom trafikrapporterna från www.mycommute.com förutser längre restider än brukligt med anledning av en strejk i tunnelbanan.

Kommentar till visionen: Internetradio blir allt viktigare, eftersom den gör det möjligt att skräddarsy vad du lyssnar på. Trenden mot internetradio har redan startat – det amerikanska marknadsresearchföretaget Edison Research säger att antalet människor som lyssnar på radio över nätet ökade från 12 till 20 procent mellan 2007 och 2008. Tjänster som last.fm ger en föraning om potentialen för internetradio. Tjänsten erbjuder individanpassade ”radiostationer” som utan avbrott strömmar ut musik baserad på vars och ens smak. Det är inte bara hemma vi lyssnar på internetradio. På 2009 års mässa Consumer Electronics Show i Las Vegas visade två tillverkare upp internetradio för bilar.

Kl 15:00
Du tillbringar eftermiddagen med att försöka få tag i ett exemplar av den kontroversiella biografin om Kinas premiärminister. Pappersutgåvan av boken är förbjuden i Kina och den elektroniska version som du laddat ned till din e-boksläsare fungerar inte; det står bara ”innehållet blockerat på denna plats”. Webbfiltret i internetcaféets trådlösa internetuppkoppling blockerar till och med de forum där detta senaste exempel på censur diskuteras. Till sist lyckas du få iväg ett försiktigt formulerat email som lyckas ta sig förbi filtren till en kollega i Finland som skickar dig en länk till en fildelningssajt som kanske kan fungera – åtminstone från hemmet.

Kommentar till visionen: ”De största förändringarna i internetfiltrering kommer på applikationsnivå. En lagstiftare kan begära att ett visst dokument tas bort från en Kindle eller annan e-boksläsare – vilket är en ny sorts filtrering”, säger Jonathan Zittrain, professor i juridik vid Harvard Business School.

Kl 19:30
Medan du äter middag kollar du ditt LifeSaver-konto. Det innehåller alla video- och ljudfiler som du laddade upp vid ett par uppladdningstillfällen under dagen. Dessa har spelats in av en liten kamera inbyggd i dina glasögon. LifeSaver plockar ut de viktigaste ögonblicken och sänder ut en videoström till alla dem som valt att abonnera på dem (dina följare).

Kommentar till visionen: ”Kameran kan sitta i en badge som du bär eller i dina glasögon. Data samlas på apparaten eller nätverkas. Detta kommer inte att göras av 80 procent av oss år 2020 utan av early adopters”, säger Lesley Gavin, futurolog på British Telecom.

Kl 23:30
När du går och lägger dig börjar din iPillow läsa upp nästa kapitel i din pågående ljudbok, spelad genom platta högtalare inbyggda i kudden. Kudden anpassar automatiskt volymen till din aktivitet och kroppshållning, och skiftar till en stunds mjuk musik när den känner att du är på väg att somna in.


Skicka gärna detta vidare till andra!


* * * * * * * * * * * ** * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
DDR nr 1/10 - utgiven 11 februari 2010. Nyhetsbrevet om Den Digitala Revolutionens (DDR:s) spännande följder. Utgivet av Pär Ström, www.atomer.se.
- Vidarebefordra gärna DDR
- Abonnera på DDR (gratis): Gå in på http://www.atomer.se/ddr
- Avsluta abonnemang: Gå in på http://www.atomer.se/ddr
- Citat: Det är tillåtet att citera DDR om källa och författare anges
- DDR i en krönika? Eller liknande texter? Tag kontakt.
- Arkiv med tidigare DDR finns på www.atomer.se/ddr.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

 


Pär Ström
Civilingenjör, författare, föreläsare, Atomer och bitar AB
Integritetsombudsman vid Den Nya Välfärden
Ledamot av regeringens IT-råd
www.atomer.se
par@atomer.se
Tel 0709-699 411
Twitter: ParStrom

Detta nummer av DDR är utgivet den 21 januari 2010